Men ditt liv berör mig lika djupt som mitt eget. Dina steg mot det oundvikliga mörka hål gör mig lika illa som det gör dig illa. Dina val påverkar mig mer än jag kunnat ana. Min tröst är dina samtal, ibland korta ibland långa, fulla av rädsla och aggressioner. Din nakna sanning stämmer inte alltid med min men den är alltid lika ärlig och sökande.
Så arg jag har varit för din skull och så lycklig korta stunder. Jag håller tummarna för dig och ber inom mig att din smärta tar slut på alla sätt…